Villa Björkliden
Vi köpte huset hösten 1983 och flyttade in den 5 november 1983. Vi är den åttonde familjen som varit fast bosatta i fastigheten och vi “leder” boendetidsligan då vi nu bott i huset i 30 år!
Det var efter ett idogt sökande efter en villa som vi hittade detta fantastiskt charmiga hus. Vi flyttade till Malmö 1979 och två olika lägenheter på Österportsgatan 5 i Malmö. Den första lägenheten var en omgjord torkvind på 5.e våningen och den andra var en “normal” lägenhet på 120 m2 med rum i fil, kakelugn och genomgående ekparkett. Hela fastigheten var renoverad i mitten av 1970-talet. Dock ville, i huvudsak, Gia hitta ett boende med markkontakt. Under en tvåårsperiod letade vi efter intressanta objekt i Malmö, och kollade på ca 60 olika hus - vissa räckte att se från utsidan... Men så upptäckte vi en annons från fastighetsbolaget Arsenalen, som berättade om en villa på “Limhamn Sjösida”. Kuriosa: Mäklaren Kjell Lilja spelade “frisören” i TV-serien “N-P. Möller”. Så småningom fick vi komma och titta, och vi föll båda direkt för huset då det kändes att det var ett mycket speciellt hus... Familjen Lundin hade med varsam hand renoverat det och återställt valda delar till ursprunget. Bl.a. innerdörrarna var nu åter spegeldörrar och fasaden var ganska nyputsad. Vi fick en mycket bra kontakt med säljaren, som håller i sig ännu, trots att det är 30 år sedan huset bytte ägare!
De tidigare ägarna var:
- Grosshandlare Bror Per Hjalmar Ahlgren (30 september 1918 — 30 juli 1925 [f 1890 / d 1971]
- Cigarrhandlare Olof Larsson “Pip-Larsson” (2 november 1925 — 2 november 1936)
- Nils Svensson (1937 — 16 november 1939)[f 1882 / d 1939]
- Kjell Mårten Sandberg (1939 — 1955) [f 1909 / d 1981]
- Klas Martin Weibull (1955 — 1971) [f 1920 / d 1999]
- Bror Lennart Rosenberg (1971 — 1974) [f 1936]
- Nils Ingvar Lundin (1974 — 1983)
- Håkansson (1983 — ff.)
(uppgifter från Slottsstadens församling & S:t Petri församling 28 mars 1984 samt “Sverigen Befolkning” och “Sveriges Dödbok 3”, 2007)
- När vi köpt huset gjorde vi en snabb köksrenovering och målade om några rum i vitt. Under åren har vi bytt panna, renoverat i källaren, renoverat badrum och toaletter, börjat måla om fasaden och har planer på att sätta in en kakelugn, byta fönster och isolera på vinden mm.
- Husets själ växer...
1984 körde en dam förbi huset och saktade in bilen just utanför. Gia började prata med damen varvid det framkom att hon hade bott i huset som barn, tillsammans med sina föräldrar. Hon bjöds in för att ta en titt. Telefonnummer och visitkort utbyttes, med löfta om att träffas en länge stund vid senare tillfälle. Detta tillfälle tog dock lite tid...
Torsdagen den 17 maj 2007 - 23 år senare - hittade Gustaf visitkortet som hon lämnade! Efter en snabb kontroll på nätet visade det sig att hon levde och jag ringde direkt till henne! Snabbt bestämdes att vi skulle träffas dagen efter, och hon lovade att ta med sig bilder.
Ulla-Britta och hennes make kom på besök till oss mindre än 24 timmar efter vårt samtal. Om det nu tog 23 år att ringa så gällde det att vara lite snabbare denna gång. Både Gia, Gustaf och jag var synnerligen förväntansfulla, för vi var verkligen intresserade av husets historia och vi hade förväntningar att bilderna kanske skulle visa hur det såg ut i utsprungligt skick. Förväntan låg på nivån “fest- och födelsedagsbilder tagna med dåtidens lådkameror”.
Ulla-Britta hade tillsammans med sin mor och far bott i huset från 1937 till 1939, och då var hon 9-11 år. Huset hade sedan dess byggts om invändigt och den direkt efterföljande ägaren hade rivit ut en hel del och moderniserat det efter dåtidens synsätt. Ulla-Britta kände dock väl igen sig och berättade för oss om sin tid i huset. Det var fantastiskt spännande att höra, och vi njöt i fulla drag!
Så småningom tog hon fram ett stort kuvert med bilder! Vi var så spända att vi knappt kunde sitta still! Vi blev mållösa när vi såg bilderna...!
Det var 13 x 18 cm stora bilder av yppersta kvalité som var tagna av Malmöfotografen Otto Ohm. Det var fyra bilder på huset och en bild Ulla-Britts far, fotograferad i fruktträdspergolan på den då mycket stora tomten. Den blev avstyckad på 1970-talet, och är nu på knappt 1000 m2. Samtliga bilder var fotograferade sommaren 1939, strax innan pappan avled.
|